Satsningar på väg och järnväg – så här ser det ut under 2000-talet

Väg och järnväg under 15 år

Sedan 2002 har infrastruktursatsningarna fördelat sig så här mellan väg och järnväg och mellan investeringar och underhåll (mnkr i löpande priser):

Förhållandet mellan väg- och järnvägssatsningar har förändrats radikalt på 15 år. År 2002 kostade vägunderhållet dubbelt så mycket som järnvägsunderhållet, i dag ligger de på samma nivå. Järnvägssatsningarna har under lång tid legat på låga nivåer, därav den omtalade underhållsskulden.

Diagrammet visar Trafikverkets och tidigare verks hela verksamhetsvolymer, det vill säga både anslag och övrig finansiering (lån och avgifter). För underhåll är även drift inräknat. För järnvägsunderhåll var summan som i praktiken användes till underhåll ute i spåren 7,1 miljarder 2016.

En skärva till landsbygden

Så här mycket satsar regeringen extra på järnvägsunderhåll 2015-2018 (utöver anslag enligt nationell plan). Prioriteringen är tydlig, och också klart uttalad. Storstäder och centrala stråk går före.

Hur det kommer att se ut framöver är mer oklart. 40 nya miljarder till järnvägsunderhåll har tillförts åren 2018-2029. Formuleringen från tidigare infrastrukturpropositioner om att centrala stråk ska prioriteras finns inte med i den nya propositionen. När jag frågar Mats Bellinder på regeringskansliet ger han inget tydligt svar. Månne något mer ska sippra ner till förfallna landsbygdsjärnvägar framöver?

Trafikverket: En annan viktig orsak till det allmänt dåliga tillståndet (på det lågtrafikerade järnvägsnätet)är att dessa bandelar systematiskt har prioriterats ned till förmån för mer högtrafikerade banor genom åren.